Tea Tales från hela världen

Illustrationer: Carolina Olid
(Instagram: @carolina_olid, #fieldworkscolours)

Antonia och Taru Sandén och deras team är superglada att de hittade tillbaka en tepåse som inte åts upp av möss mitt på en stor åker. De verkade vara särskilt förtjusta i rooiboste. Jordbruket har en stor effekt på markens hälsa, och i allmänhet gynnar jordbruket mikroorganismer (bakterier och svampar) framför andra markorganismer (som maskar eller insekter etc). Det visade sig att specifika jordmikroorganismer gillade det gröna teet bättre, medan andra jordmikroorganismer var mer förtjusta i rooibosteet.

Gideon Asamoah är forskare vid CSIR-Soil Research Institute, och han fann sina tepåsar helt översvämmade i det uppvärmningsexperiment som han deltog i som student. I detta experiment placerade de små öppna växthus av jorden som skulle skapa en lokal uppvärmning av jorden och växterna. Tillsammans med data från 112 liknande studier fick vi reda på att en uppvärmning på 5,2C eller mer kommer att stimulera nedbrytning, vilket är väldigt viktigt för att förstå hur jordar kommer att reagera på den globala uppvärmningen.

Judith Sarneel gräver i en permafrostjord för att begrava en av sina tepåsar i Abisko, norra Sverige. Hon är en av utvecklarna av Tea Bag Index, ett enkelt, snabbt och billigt sätt att fastställa nedbrytningshastigheter i fält. Denna metod engagerade tusentals människor och vi uppskattar att 50 000 tepåsar har begravts sedan 2013. Med den här metoden analyserade hon hur nedbrytning fungerar på olika platser på jorden, och resultatet av det kan du hitta på denna hemsida.

Isaac Olupot har använt tepåsindex för att mäta nedbrytningshastigheter i isländska betesmarker. Han använde denna metod i flera försöksområden som påverkats av bete och även med olika livsmiljöer under en kurs om ekosystemåterställning. Tepåsarna låg begravda i ett helt år! Efter denna tid vägde han påsarna igen och utvärderade effekten av uteslutning av bete, livsmiljöer och platser på förlusten av temassan. Alla dessa resultat ger nyckelinformation om landets hälsa för att bättre utveckla strategier för hållbar ekosystemförvaltning.

Fee Smulders begravde te under vattnet för att studera hur havssköldpaddor och deras bete påverkar kolsänkor i sjögräsvegetation. Sjögräs runt om i världen stöder stora växtätare som havssköldpaddor och dugonger. Hon och hennes medarbetare fann att sjögräs kan avgöra hur mycket kol som kan lagras i havsbotten, och därmed att överbetning är en risk för undervattensmarkens hälsa.

Under 2015 begravde cirka 250 skolklasser te över hela Sverige och gjorde därmed ett viktigt bidrag till den globala databas som du kan hitta på denna webbplats. När de var klara med sitt experiment gjorde varje klass en bild av sina skor runt tepåsen. De svenska elevernas engagemang följdes av skolor över hela Europa, trädgårdsmästare i Storbritannien, vetenskapsklubbar i Kanada och många fler platser. Har du en trevlig plats där du tror att du kan gräva ner en tepåse? Gå med i klubben och lägg upp dina skor på sociala medier!

Up at Teide, that big volcano in Tenerife, there is a guy that we call Juan, who's always up for an adventure. One day, Juan gets this wild idea to bury a tea bag up there, just to see what happens in that extreme environment. Vulcanoes offer a challenging environment for soil microorganisms to do their job. Despite that it is nice and warm, vulcanic soils contain many substances (like sulfur, metals) that make the soils not so active, despite that the volcano is.

Under covid studerade Adriano Sofo hur daggmaskar kan förbättra jordar och tillväxt och utveckling av växtarter. Han fann att daggmaskar stimulerar nedbrytningen. Adriano Sofo är docent i jordbrukskemi och växtbiologi vid universitetet i Basilicata, Italien. Hans vetenskapliga intressen inkluderar att förstå hur växter reagerar på olika påfrestningar som föroreningar, global uppvärmning eller närvaron av daggmaskar.

Fler TBI-berättelser (bloggar)

Andra relevanta initiativ